Hur tänkte de nu?
Karln har ju inte åstadkommit något alls än!
Det är inte ens, som en kolumnist skriver, som att ge litteraturpriset till en författare som kommit ut med sin första bok. Det är som att ge priset till en person som säger att han vill bli författare, och har hållit på att skriva i ett knappt år utan att publicera sig.
Det går alltså att få priset för att inte vara George W Bush.
En sak som en president tvingas hantera på ett bra sätt, även om det blir pinsamt, är hyllningar från små barn som kommer t.ex. med sina ‘fina’ teckningar. Det går för att naiviteten är gullig, och rätt hanterat blir det bara pluspoäng.
Det är en helt annan sak när de devota pinsamheterna kommer från en kommitté bestående av valda representanter i ett parlament. Och definitivt katastrofalt när det dessutom råkar vara just Nobelkommittén som delar ut Fredspriset.
Det finns liksom inget rätt sätt att hantera det.
Jag skulle skickat Michelle. Eller kanske nåt av barnen - för att återgälda pinsamheten, så att säga. Men det vore orätt mot dem. Obama har ju själv sagt att han tvekar om han förtjänar att vara i samma skara som de tidigare pristagarna. Och undra på det. Vad har han gjort för att tvingas associeras med Kissinger, Le Duc Tho, Yassir Arafat, Jimmy Carter, IAEA, och Al Gore?
Fredspriset har systematiskt berövats allt allvar, värdighet och dignitet som kunde tänkas följa med det.
Uppdatering; En tanke är ju att han fått det för att han slöt fred med Hillary…